Den tjugotredje upplagan av den nordiska visfesten i Hangö blev igen en stor framgång!
Konserten på fredagskvällen upplevdes av dryga 200 personer, medan lördagskvällens konsert försiggick inför ett fullproppat Kulturmagasinet Victor. Mycket omväxlande program under båda kvällarna gav helt säkert något åt envar, och av kommentarerna från publiken att döma så fick de flesta nog precis vad de kommit dit för att få. Och soppan, på fredagen fisk och på lördagen kött, var båda kvällarna helt enkelt underbar. Tack till Anders på restaurang Smörmagasinet för de goda sopporna!
Fredagskvällens konsert inleddes av den lokala visartisten Kerstin Siggberg-Lindgren, som i sin debut på visfestscenen hade som hjälp Pigge Svenskberg på gitarr, Micke Hägert på bas, Susanna Lindholm på flöjt och Stefan Högnabba på trummor. Kerstin gjorde sitt framträdande helt med den äran, mycket uppskattat! Hon är ju en stor beundrare av Hanna Åberg, och tolkar hennes sånger med verklig inlevelse.
Efter Kerstin intogs scenen av Tine Sylvest, danskan som numera sedan flera år är bosatt i Finland, närmare bestämt i Österbotten, vilket tydligt hördes på hennes dialekt. Tine gjorde ett helgjutet framträdande, och hennes sånger blev mycket uppskattade av publiken.
Efter soppapausen var det dags för årets norska gäst, Hanne Krogh. Hanne är kanske mest känd som ena delen av Bobby Socks som i tiderna segrade i Eurovisionsschlagertävlingen med ’La det svinge’ och denna sång framförde hon också denna kväll, om än på ett litet annat sätt än då. I övrigt bestod Hannes repertoar denna kväll av känsloladdade, lågmälda, sköna visor, som man mycket gärna lyssnade till.
Efter Hanne var det så dags för kvällens enda manliga artist, Dan Fägerquist. Dan har gjort sig känd som den verklige Vysotski-tolkaren, och tolkade också denna kväll Vysotski på ett sätt som inte lämnade något i övrigt att önska.
Fredagskvällens konsert skulle avslutas av kvartetten Lill-Britt Siv, men tyvärr hade en av kvartetten, Lolita Ray, blivit sjuk, så det blev en trio bestående av Maria Lindström, Anna Eriksson och Anna Döbling, som avslutade kvällen med ett mycket bejublat framträdande.
På lördagkvällen blev det som sagt ganska trångt i magasinet, men det störde nog inte stämningen på något vis, nej, tvärtom. De lokala vissångarna Tina Söderström och Rainer Roth som duo inledde konserten, och deras framträdande blev hörbart uppskattat av publiken. Deras program innehöll sånger, som de inte valt för att de hade någon gemensam nämnare, utan för att, som Tina sade, det är sånger, som vi tycker om att sjunga. Och helt tydligt tyckte publiken också om sångerna!
Efter duon Tina & Rainer intogs scenen av Maria Udd, som tillsammans med violinisten Antti Untamala och keyboardisten Kristian Nyman verkligen tog grepp om publiken med sina härliga Edith Piaf- tolkningar. Man kan nog utan överdrift säga att Maria gjorde succé!
Efter kvällens soppapaus var det så dags för ett kärt återseende: Stanley Samuelsen, bördig från Färöarna men numera bosatt i Köpenhamn, var tillbaka på Hangös visfestscen. Han uppträdde på visfesten senast 1999, och han var helt tydligt tagen av att ha blivit utvald att få komma tillbaka. Hans framträdande på denna visfest var helt enkelt fantastiskt. Vackra, känslofyllda sånger, framförda med inlevelse och djup, samt ett gitarrackompanjemang som var något enastående. Superlativen räcker inte till för att beskriva den upplevelse man fick av den sympatiske Stanley!
Efter Stanley var det så dags för Anna Döbling att göra sitt framträdande. Det var det andra framträdandet för Anna, som ju medverkade redan på fredagskvällen tillsammans med Anna Eriksson och Maria Lindström, men nu uppträdde hon som soloartist ackompanjerad av pianisten Per Rosenius. Anna har förekommit i finlanssvesnka radion Vega på Vegalistan med sin sång ’Maria som väntar’, och den inledde hon också sitt framträdande med, vilket ju publiken uppskattade. En annan av hennes sånger som man minns är ’Som ett barn’, som är en typisk Anna Döbling-sång.
Efter Anna blev det så dags för ’Ukulelemannen’ Thomas Allander. Ett framträdande som fullständigt skiljde sig från allt annat man upplevt på Hangös visfestscen! Thomas demonstrerade ett otal antal olika ukulelen och fantasin tycks aldrig sina när det gäller för honom att ta fram olika slag av detta instrument. I slutet av showen fick han till hjälp ’tubaduren’ Peter Sundin, och dessa två lockade fram många skrattsalvor och glädjetårar hos en begeistrad vispublik.
En härlig avslutning på en underbar Nordisk Visfest i Hangö 2007.
Ett stort tack till alla sponsorer, publiken, artisterna och sist men inte minst, alla hangövisvänner som med sina insatser medverkar till detta evenemang!
Comments